Miljödiplomering

Koloniträdgårdsförbundet erbjuder medlemsföreningar att miljödiplomera sig enligt koloniträdgårdsförbundets riktlinjer för detta.

Att föreningen är miljödiplomerad visar att föreningen:

• Utnyttjar resurser effektivt och minimerar användningen av ändliga resurser
• Motverkar spridningen av miljöskadliga ämnen
• Värnar om naturens mångfald och kretslopp
• Tar ansvar för kommande generationers odlare

Föreningen Årstafältets Koloniområde är miljödiplomerad på grundnivå sedan 2021 hos Koloniträdgårdsförbundet.

Som miljödiplomerad förening bör man ha en studieorganisatör. Föreningen Årstafältets studieorganisatör är Kerstin Jonsson.

Föreningen bör också ha en odlingsrådgivare. Föreningen Årstafältets odlingsrådgivare är Kerstin Jonsson.

Föreningen bör ha en miljöansvarig. Föreningen Årstafältets miljöansvarig är Lisa Borgh.

Föreningens trädgårdar

Föreningen har 3 gemensamma trädgårdar som sköts av medlemmar:

• Kulturarvsträdgården – Här odlas kulturarvsgrönsaker (grönsaker som odlats under mer än 50 år) av olika sorter. Avsikten med kulturarvsträdgården är dels att upplysa allmänheten om kulturavssorter och deras fördelar men också att odla grönsaker som vi använder i matlagning inför föreningens aktiviteter samt till försäljning.
• Bärträdgården – Här odlar vi olika typer av bär och frukter. Bärträdgården innefattar även en yta för rekreation för de som önskar. De frukter och bär som skördas från bärträdgården används för syltning och saftning samt säljs till allmänheten.
• Lott 33 – Gemensamma odlingar – Här odlas grönsaker/rotfrukter/lök och bär till användande i matlagning inför föreningens aktiviteter samt till försäljning vid dessa.

Föreningens bytesverksamhet

Föreningen har en hemsida för dess medlemmar genom vilken medlemmar byter tips, plantor, möbler, mm.

Fröbyten, plantbyten mm

Föreningen anordnar, varje år i börjar av april, ett fröbyte där medlemmar samt allmänhet bjuds in för att byta fröer och plantor med varandra.

Föreningen har också en intern facebook sida där medlemmar byter och säljer plantor och saker internt inom föreningen.

pH-mätare

Föreningen har en pH-mätare som medlemmar kan låna för att mäta pH-värdet i jorden. Denna finns inlåst och kan kvitteras ut från styrelsen.

Växtföljd eller växeljordbruk

Växtföljden är ett viktigt redskap för odlaren att säkerställa växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och förebyggande växtskydd. För att inte utarma jorden och säkerställa att denna har en bra mullstruktur samt för att minska risken för att grödan försvagas och drabbas av sjukdomar och skadeinsekter är det viktigt att tänka ut en bra växtföljd i odlingslanden.

Svampsporer samt skadedjur kan övervintra och angripa skörden igen om samma gröda odlas på samma plats under flera år varför växtföljd kan vara ett sätt att hålla nere denna typ av angrepp.

Vanligtvis rekommenderas en 4-årig växtföljd där man roterar grödor med liknande egenskaper inom odlingsbädden, så att de odlas på en viss plats endast vart fjärde år, men det finns även 6- och 8-åriga växtföljder.

Man delar in grödorna i olika grupper och samtliga grödor inom samma grupp bör odlas inom samma plats för optimalt jordutbyten och minimal sjukdomsrisk. Det är enbart ett-åriga växter som roteras, perenna grönsaker får stå kvar i landet. Notera dock att jordgubbar behöver förnyas vart 3:e till 5:e år och då flyttas till annan plats.

Gruppindelning:

• Växter som ger näring, exempelvis baljväxter såsom ärtor och bönor eller gröngödslingsväxter. Detta land behöver endast måttlig gödsling tidigt på säsongen. Efter skörd låter man växtdelarna ligga kvar och myllar ner dem lite lätt i jorden.

• Växter som slukar näring, exempelvis kål, blomkål, broccoli, selleri, purjolök, vitlök, squash, gurka och pumpa. Detta land behöver gödslas ordentligt.

• Växter som kräver måttligt med näring, exempelvis lök, sallad, mangold, spenat, morot, rödbeta, palsternacka, persilja och dill. Detta land behöver lite gödsel.

• Växter som kräver lite näring, exempelvis potatis eller jordärtskockor. Detta land behöver endast lite gödsel. Potatis odlas med fördel tillsammans med sallad, rädisa eller baljväxter såsom bönor mellan potatisplantorna.

Dock är det viktigt att påpeka att kontinuerlig tillförsel av kompost och naturgödsel samt täckodling avsevärt minskar risken för att jorden blir utarmad. Är man duktig på detta blir växtföljden mindre viktig men det kan ändå vara bra att rotera baljväxter, kålväxter, morötter och potatis för att minska risken för sjukdomar och skadedjur.

Källa: www.odla.nu , www.jordbruksverket.se, www.sarabackmo.se

Flisning av grenar mm

Föreningen har en kompostkvarn för att ta tillvara så mycket organiskt material som möjligt i odlingarna. Denna kan lånas av medlemmar vid behov.

Ängar/fruktlundar

Inom föreningens arrendeområde finns 6 st blomsterängar/fruktlundar insprängda. På dessa ängar finns också fruktträd planterade. Ängarna ser olika ut men gemensamt för dem är att de är tillgängliga för allmänheten på ett eller annat sätt.

Ängarna innehåller en mängd olika blommor och skiftar i färg efter säsong. I månadsskiftet juli/augusti slås ängarna och det slagna materialet får ligga och fröa av sig i 2 veckor innan det krattas bort och helt eller delvis flisas ner till täckmaterial i föreningens kompostkvarn.

Medlemmar får gärna ta med sig ängsmaterial till sina egna lotter och använda i sin odling.

Arrendeavtal med kommunen

Föreningen har ett arrendeavtal med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd som bland annat reglerar skötseln av det området vi arrenderar. Föreningen är ansvarig för att ta hand om de 6 ängarna/fruktlundarna samt områdena för föreningens gemensamma trädgårdar. Avtalet reglerar också föreningens skötsel av gemensamma gräsytor, häckar och träd.

Biologisk mångfald

Begreppet biologisk mångfald syftar till en stor mångfald av arter, gener och ekosystem och har sitt ursprung i den miljökonferens som FN höll i Rio de Janeiro 1992. Konferensen resulterade i Agenda 21, en handlingsplan som Sverige och ett flertal länder skrev under, för hur vi ska få våra samhällen att utvecklas i en mer hållbar riktning. Den biologiska mångfalden har sedan lång tid minskat till följd av människans påverkan på dess omgivning. Genom att förbättra bevarandet av den biologiska mångfalden så förväntas vi få en större variation av arter, gener och ekosystem.

Bin och andra insekter

Honungsbin pollinerar idag endast en tredjedel av den kommersiella odlingen. Av den anledningen är vi mycket beroende av andra pollinatörer. Av dessa är solitärbin mycket viktiga. Omkring 40 procent av alla solitärbin är utrotningshotade eller hotade. Man kan dela in solitärbina i olika grupper, några av dessa är: murarbi, storullsbi, citronbi och smalbi.

Murarbin är håriga, de kommer på våren, de vill ha större hål för att lägga sina ägg. De är mycket skygga. Storullsbin tar ludd från lammöron till sitt bo och är aggressiv mot andra arter. Citronbiet finns framförallt på sommaren, juni-augusti, dessa vill ha mindre bohål, ca 4 mm. Smalbiet vill ha smala hål. Insekter har idag allt svårare att hitta lämpliga platser för äggläggning och vi kan därför behöva hjälpa dem med detta, t ex genom att bygga insektshotell. När man bygger insektshotell ska man se till att hålen där insekterna lägger sina ägg är av olika diameter, mellan 3-13 mm med ett djup på 8-10 cm. Under avsnitt Så här hjälper du nyttoinsekter på kolonin, sida 15, kan du läsa mer om hur du kan bygga bon till insekter.

Variation av föda är mycket viktigt för många insekters överlevnad. Inom föreningen finns 6 fruktlundar med ängsblommor vilka är viktiga matplatser för insekter. Här är det tänkt att ängsfröer ska samlas in och lieslåtter utövas.

Fjärilsväxter; bolltistel, stäppsalvia, nepeta, marton, rosenstav, röd solhatt, temynta, syrenbuddleja och rosenflockel.

Värdväxter; vallört (kan användas som gröngödslingsväxt), brännässlor (70 fjärilsarter

är beroende av denna växt, kan användas i växthus för att hålla svarmangrepp borta) och löktrav (kan locka kålfjärilar från kålplantor).

Ängsväxter; kornvallmo, vädd, röd- och blåklint, åkerklätt, tjärblomster, prästkrage, blåklockor, akleja, gullvivor, nattljus, gulsporre, rödblära och färgkulla.

Det är också av stort värde att gynna fåglar på området. Av den anledningen har många kolonister satt upp egna fågelholkar på lotterna. Det finns också ett antal fågelholkar på föreningshuset samt i de träd föreningen sköter på de gemensamma ytorna.

Fågelbad

Det är av stor vikt att koloniområdet erbjuder platser för våra insekter och djur att släcka törsten vid. Många kolonister har därför fågelbad på lotterna. Föreningen har även en fontän i bärträdgården.

Faunadepåer

Det är viktigt att insekter har någonstans att övervintra och lägga ägg. Av det skälet har föreningen anlagt insektsbon i ängarna/fruktlundarna samt byggt en mulmholk som finns placerad i bärträdgården. Detta är åtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden lokalt inom koloniområdet.

Energival

Föreningen har tecknat ett elavtal med GodEl där vi köper el märkt med ”Bra Miljöval”.

Engångsmaterial

Föreningen försöker att arbeta bort användningen av engångsmaterial genom att erbjuda medlemmar flergångsmaterial såsom porslin, glas, tillbringare mm att nyttja. Vid marknader och andra tillställningar används enbart flergångsmaterial som kontinuerligt diskas för att räcka till alla, såklart med miljögodkända diskmedel.

Elda och grilla

Det är förbjudet att elda inom området. Detta gäller även trädgårdsavfall. Grillning är tillåtet men använd miljövänliga tändalternativ. Vid eldning kan det bildas sot och andra hälsovådliga föreningar, så som kolväten. Grillning inom området är tillåtet och miljövänligt tändalternativ ska användas. Det finns miljömärkt tändvätska och andra smidiga alternativ som skorstenständare. Används skorstenständare behövs bara en bit tidningspapper och tändstickor.

Gemensamma maskiner

Föreningen har köpt en gemensamma verktyg som medlemmarna får nyttja. Föreningen har även köpt in ett antal maskiner som kan lånas såsom batteridriven gräsklipparen, batteridrivna häcksaxar och kompostkvarn/flismaskin som går på el.

Kompost på kolonin

Samtliga medlemmar i föreningen ska ha en kompost på sin lott för att ta hand om eget avfall. Föreningen har inga krav på vilken typ av kompost man ska ha. När man väljer typ av kompost är det viktigt att tänka på vad man vill ha den till. För kompostering av matavfall behövs en varmkompost som är godkänd som råttsäker. 

Vill man ha en kompost enbart för ogräs och annat som kommer från lotten, räcker det med en kallkompost. Det går också att kompostera genom att lägga avfallet i en hög på utsett ställe på lotten.

Återvinning av grövre trädgårdsavfall Grövre trädgårdsavfall kan med fördel flisas ner till mindre bitar med föreningens kompostkvarn/flismaskin och användas för jordförbättring och täckodling.